Men Gud i himmelens parader....

hahahahahahhahahahahahahahahahahahahahahah
 
Orkar inte med mig själv ibland
 
Men, 
idag har jag varit här i TREHUNDRASEXTIOFEM DAGAR!!! Sug på den ni! :-D
Shit alltså... (Har kommit på mig själv flera gånger att jag säger "shit" offentligt, vilket man nog inte bör göra här HAHA) Vad coolt ändå. Inte att jag varit borta i ett år från familj och vänner, utan att jag faktiskt klarat av att leva i denna kultur med denna värdfamilj utan att ge upp. Är ledsen att behöva skriva detta. Men om man inte varit au pair själv (eller något liknande) så har man inte en blekaste aning hur det är ;) det är sååå mycket jobbigare än man tror och det är något som blir ens vardag. Alla småproblem, vad det än kan vara, kommer finnas där hela året för att det är tillfälligt typ. Så himla svårt att förklara, men den stressen som Jag har haft här iallafall kommer ju försvinna när jag kommer hem, för att jag lämnar livet här. 
 
Kan också säga att jag ärligt talat är väldigt känslig nu. Ena stunden är jag så himla glad över att snart komma hem och kan knappt tänka på det för jag blir så uppspelt och kan nästan börja gråta. Andra stunden får jag typ panik över min rädsla att bli deprimerad när jag kommer hem och att jag inte vet till 100% vad jag vill göra. Blir också ledsen när jag tänker på vissa saker jag kommer lämna här eller inte få uppleva. Mitt jobb är verkligen inte det roligaste! Men tänkt när jag sitter där hemma i Sverige och tänker på tvillingarna när de precis vaknar upp från sin tupplur och har helt rufsigt hår, eller när T kommer hem från skolan och direkt ska ha mjölk och kolla på Goosebumps (tv show)... Detta är inget jag uppskattar alls här. Men jag vet att det kommer bli så otroligt jobbigt att tänka på när jag väl är hemma. 
Drömmer också, varje natt faktiskt är det någonting med min hemkomst. Antingen att jag är här och ska lämna, eller så har jag redan kommit hem och något känns inte rätt.
Som sagt så ser jag verkligen fram emot att komma hem, det är ju inte så att jag ångrar mitt beslut att ett år räcker haha. Men det kommer bli så sjukt jobbigt. Och att veta om detta, det gör det inte bättre..
 
Fast får se fram emot min resa först och inte tänka så mycket. Om en vecka bär det av mot San fransisco och sedan honolulu. Ohyeah!
 
Min ettårsdag firade jag med gym :D var helt sjukt imorse. Vi var bara 6 personer haha bara för att det snöat liiiiiiite  under natten så hade skolorna såklart 2h försening ;) så gissar att alla typ var hemma med sina barn fortfarande eftersom gympasset är så tidigt. Men det var kul.
 
 
 
 

Ge mig lite kärlek

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0